Jag har kommit på varför jag gillar ekvationer. Ni vet, jag säger att ekvationer är det enda jag gillar i matte, alla tolkar det som att jag gillar matte och jag är en skolnörd. Men jag gillar faktiskt ekvationer. Och vet ni varför? Därför att ekvationer, är problem. Svåra problem, om det är svåra ekvationer. Och jag gillar att lösa problem. Man provar massor av olika sätta att lösa det på, och om det funkar, så känner man sig så jävla bra. Och det får man ingen annan stans i skolan. Problem, alltså. Alla andra skoluppgifter är... för lätta. Alltså, skolan är skitjobbig, men det är för att sakerna vi får göra, skriva uppsatser etc., är jobbiga. Inte svåra. Att skriv en uppsats är jobbigt att göra, för det kräver massor av tid och ett viss mått av angagemang. Men det är inte svårt. Inte som ett problem, där man måste försöka tänka logiskt, osv. Som en ekvation.

Och hur har jag kommit på denna vitala sannning om mig själv? Jo, webbdesign. Det är det jag får göra på jobbet, och det är jättesvårt, och jättekul. Och inte så långt ifrån ekvationer. Webbdesign, alltså att koda själva sidan, är som att göra flera svåra ekvationer. Att lösa problem. Problemen är inte in-your-face, som i ekvationer, man får inte ett problem och någon som säger: "Lös detta". Problemen med webbdesign och HTML-koden visar sig mer efter hand, när saker inte funkar. Och då är det lite som en ekvation. Man måste tänka logiskt, vad kan jag ha gjort fel? Granska koden, osv. Ibland kan man sitta hela dagar med att problem. Men när man klarar det, så är det en sån jävla kick. Därför gillar jag problem. Abstrakta problem. Det där i verklig livet... kan jag klara mig utn.