Det är lustig med hjärnan, ibland.Vilket är lite ironiskt, för detta inlägg är lite centrerat runt just psykologi. Men nu går jag förbi mig själv i fråga om resonemang, och ni förstår förmodligen ingenting, så vi tar det från början. I psykologin (skolämnet alltså) så har jag sedan en vecka tillbaka vetat att vi ska se en film som heter "A beautiful mind". Och psykologin verkar väldigt intressant, och psykiska sjukdomar är väldigt intressant, enligt mig, så jag såg fram emot detta, men mild entusiasm. Det kunde ju bli en skitdålig film. Men så diskuterade jag med mina föräldrar, "A beautiful mind", andra psykologiska filmer, i synnerhet en skitkonstig film som jag sett början och slutet på en gång för länge sen, som jag trodde hette något med "Butterfly". Det gjorde den inte. Den hette "A beautiful mind", och plöstligt borde jag vara den som räckt upp handen när läraren frågade om vi sett den. Och jag känner mig lite lurad, faktiskt. Om jag inte haft denna diskussion, så hade jag förmodligen efter kanske fem minuter av filmen insett att jag sett den förut, och viskat det till min kompisar, till deras stora irritation (något liknande hände faktiskt första gången vi såg på Torchwood. Sånt får en att undra. Tänk om jag börjat titta på Torchwood då? Vad hade hänt då?)
Men det känns ändå som något har tagits ifrån mig, en del av upplevelsen har tagits ifrån mig. Och jag vet inte varför, men nu är vi tillbaka där hela psykologi-biten i början borde varit, så det kanske är bäst att sluta här innan jag trasslar till det ännu mer.